Nagarkot, gänget, skönhet och UNICEF!

Igårkväll precis när jag skulle gå ut på internet och blogga försvann strömmen fullständigt och där satt jag i kolsvart mörker, ähh tänkte jag, generatorn sätter väl snart igång som den brukar,men nix pix, inget hände så det var bara att gå och lägga sig efter att skickat ett sms till stefan på Happy Minds om läget. Igår hade alltså hela gänget begett sig till Nagarkot som ligger i en nationalpark och på 2200m höjd. Jag tyckte det var underbart att komma bort ifrån staden men också att få en hel del bergsluft! Väl framme efter att tagit oss upp på slingriga vägar var det som om bergskedjan öppande sig. Solen sken så jag fick lite bonnbränna som man säger på armarna men väl uppe på toppen i detta utsiktstorn stortrivdes jag!! Där kunde jag se ut över dalgångarna med alla sina odlingar och i horisonten såg jag det som jag så länge vänta på mellan soldiset och alla molnen. Jag såg en underbar äkta skönhet i alla bergstopparna framför mig, där låg heliga Annapurna Dahksin, Manaslu, Sisha Pangma, Cho Oyo och till sist fick jag se toppen på Mount Everest allas vår moder jords högsta topp, efter lång väntan! En euforisk känsla att vara så nära och äntligen på väg dit! Moder jords högsta punkt hägrar och det känns i hela kroppen av längtan, jag börjar bli less på stadstrafiken här och den dåliga luften även om det är en behaglig stad full av vänliga människor!

Gänget som klättrar ihop är Jag, Chhiring, David Wermuth, Rob Meijer & Annelie Pompe

Kvällen igår avslutades med en underbar middag hemma hos expeditionsledaren Chhirings hem och familj och vi fick äran att se hans eget bönerum, det var inte lätt att få till ett foto då strömmen försvinner då och då men jag lyckades dock med hjälp av min iphone få en bild, jag har aldrig i hela mitt liv sett något liknande i ett privat hem! Dagen innehöll också lite mer info och historier om yetin samt att vi tittade in i ett rum på en del av den utrustning som ska med till Tibet!

Idag har vi packat om våra saker för tredje gången, inte för att vi tycker det är kul utan det kommer hela tiden information om vad och hur vi får frakta vissa saker över gränsen. Men nu har vi alla fall packat klart allt och våra tunnor med det mesta av utrustningen har hämtats av expeditionsledningen och den lär vi inte se förrän vi landar i Basecamp! Jag och holländaren Rob Meijer var iväg och åt lunch ihop och pratade om vad som väntar oss några veckor framåt men också om annat smått och gott i vardagslivet.

Jag har också besökt det nepalesiska UNICEF kontoret som vi åkte förbi idag men det var stängt vilket jag också hade räknat med eftersom det är söndag, men det hade ändå varit kul att träffa de lokala arbetarna här. Jag har sett många hemlösa och fattiga barn och igår när jag var iväg till en liten affär för att köpa några småsaker stod några familjer och tiggde, inte om pengar som de kanske gör hemma eller på andra ställen utan här bad de om mat eller annat. Dessa familjer bad bara om mjölk till sina små barn, så jag köpte ett antal liter och gav dem! Barn är barn och de behöver all hjälp de kan få, oavsett i vilka länder de befinner sig i, just nu är jag i Nepal och då är det här jag kan stötta just nu på mitt sätt, i det här fallet var det mjölk!

Hur som haver så börjar det dra ihop sig till avfärd från Kathmandu och allt går enligt planerna på den fronten. Jag har konstaterat att jag antingen glömt min klocka med höjdmätare hemma eller slarvat bort den, för den ligger i alla fall inte i packningen, trist men inget jag kan göra något åt, jag ska ju upp till 8848m och vända och på vägen dit får väl min GPS spot visa vart jag är! Nu är det dags att sova för det är tidig morgon som gäller! Återkommer om vad som händer så fort jag kan!
Comments are closed.