Måste jag???

Idag var det segt att komma upp ur sängen och jag låg och snoozade, denna knapp som jag faktiskt vissa dagar hatar och andra dagar bara älskar, är väl det som kallas hatkärlek?! 🙂

Tröttheten kan ju kanske bero på att det blev sent igårkväll, inte för att det var något party party inte utan det blev bara sent i mycket underbart sällskap, inte klokt vad tiden kan rusa iväg då! Nåväl, väl uppe ur sängen var det bara till att först njuta av en rejäl frukost och det gudomliga morgonkaffet! Finns inget bättre än att fixa iordning kaffet, ta koppen med sig till sängen och bara sitta och njuta av den stunden, dock var det inte så idag men annars så!! Drog på mig träningskläderna och stack iväg, jag hade bestämt mig för att idag blir det löpträning runt min lilla bana vid Solliden!

Ute var det kallt, blåsigt och regnigt, men det gjorde inget för solen tittade fram lite då och då trots allt. Kroppen och benen var lika stum och stel som när jag klev upp kände jag men mest som om det stod en förkylning i kroppen som inte brutit ut! Alla som kännt det så kan känna igen känslan, hjärnan säger en sak men kroppen en annan, så för att inte göra något långsiktigt dumt jag bestämde mig för att dagens runda fick bli i ett lugnt joggingtempo! Sådana här dagar är det skönt att kunna pilgrimsfokusera som jag brukar säga, ett steg i taget och även om det går sakta går det framåt! Såå med en lätt lunkande stil tog jag mig runt min lilla bana och nu efteråt känns det mycket bra att jag plockade fram den där disciplinen att göra det jag hade tänkt mig! Det gäller att hålla sig i form på olika sätt men det gäller att inte glömma bort att man ibland måste vila sig iform, mitt jobb inför nästa äventyr är att hålla mig i form så att mina sponsorer vet att jag ger allt när det väl gäller!

Såå idag går min eloge till alla de människor som på något sätt kan eller orkar ta fram sin egen stora eller lilla disciplin och göra den där saken som kanske känns tung, tråkig eller som man kanske skjutit på länge!
Comments are closed.