En dag då inget blev som det var tänkt!

Den här dagen blev inget som det var tänkt men slutade bra i alla fall! Jag hade handledning med studenter som skriver sina examensuppsatser och hade tänkt vara klar vid lunch för att ta en ny runda med packningen, men tji fick jag. Jag åt lunch med en mycket god vän och det var skönt att få ventilera lite tankar och funderingar, hon är en av de mest sympatiska personer jag känner och är tacksam för vår vänskap! Det blev flera handledningar efter lunchen än jag hade tänkt mig och sedan skulle jag läsa flera andras arbeten och kommentera för att skicka iväg på mailen, det är sådana som jag handleder på distans. Det slutade med att jag kom från jobbet flera timmar senare än beräknat och jag var slut i huvudet när jag kom hem så träningssuget var inte riktigt på topp kände jag. Efter en snabblagad middag hade suget återkommit så jag tog packningen, upp mot solliden igen och knallade på längs min egen lilla bana genom skogen! Det är märkligt hur naturen snabbt får hjärnan att koppla av och njuta av tillvaron. Dock fanns ett kommande telefonsamtal i huvudet på mig men det skulle vara av den goda trevliga sorten så det såg jag faktiskt fram emot!! Väl hemma efter rundan kände jag mig lika glad och nöjd som på bilden för smärtan i ljumsken var inte så stor och jag hade inte ätit några smärtstillande på hela dagen och jag irnsåg att om det fortsätter så här bar kommer jag att vara tillbaka på 100% om 10 dagar då starten på pilgrimsvandringen sker. Min gode vän och pilgrim i Norge tyckte att det var kul att jag var tillbaka på banan men skulle akta mig för att halka på någon banan, nog ingen risk men det är väldigt isigt på gatorna här fortfarande och jag höll på att göra en ballettpiruett idag igen men det gick bra det med! Kvällen har varit lugn, pratat med en klätterkompis om situationen borta i moskva pga bombdådet och de regioner som tog på sig ansvaret, där i oroligheternas område ligger Elbrus, Europas högsta topp och dit ska vi ju i juli, får se hur det blir med det etc men det får bli en senare fråga, man måste tänka positivt, sen pratade jag med min storasyster i telefon och det var mycket trevligt, hon hade börjat följa sin bror på bloggen sa hon för han gör ju alltid så spännande och äventyrliga saker, jag kanske gör det,,men jag måste åka och hälsa på dem något framöver, var alldeles för länge sedan vi sågs. En stor kram till mina nära och kära som bor på olika orter i vårt avlånga land, jag saknar er med!
Comments are closed.